vickita

Jag måste bara berätta om en kväll då jag och min pappa satt och kollade på tv. Eftersom jag är väldigt intresserad om kristendomens historia så satt vi och kollade på det programmet på Kunskapskanalen. Medans vi sitter där med en kopp te och en smörgås frågade min pappa mig: Victoria, hur ser du Gud egentligen?
Jag visste inte vad jag skulle svara så jag svarade lite skämtsamt: Jag ser han som en man som sitter på ett moln. I ögonvrån såg jag hur min pappa kollade på mig med sin allvarliga blick och ville ha ett ordentligt svar och jag blev tvungen att tänka efter en stund.
Hur föreställer jag mig Gud? Jag har aldrig tänkt på det förut, kanske är han en man på ett moln som tittar ner på oss, vem vet. Jag tror att varje människa får skapa sin egen bild om hur Gud ser ut. Jag vet nu hur jag föreställer mig Gud, har ni sett när det regnar och solen skiner igenom molnen? Det blir som ett sken som lyser igenom molnen och det är hur vackert som helst, det är så jag föreställer mig Gud, som ett sken som lyser igenom det dystra och kalla.

Den kvällen då vi satt och kollade på Kristendomens historia satt jag och pappa och diskuterade lite om vad vi tyckte om skapelsen och så. Pappa sa att han trodde mer på den naturvetenskapliga teorin om hur jorden och allt har skapats men vad han inte hade tänkt på var detta som jag förklarade för honom: Men pappa, jag tänker såhär, Bibeln är skriven för cirka två tusen år sedan och redan då kom man på hur allt skapades. Skapelsen i Bibeln är ju nästan likadan som den naturvetenskapliga skapelsen, det enda som skiljer dom åt är att i den kristna skapelseberättelsen pågår under sex dagar och på den sjunde dagen vilade Gud och den naturvetenskapliga skapelsen pågår under miljarder år. Det jag menar är att vi kom på evolutionen och hur jorden har skapats ur vetenskapligt perspektiv för några hundra år sedan och människorna som har skrivit Bibeln kom på detta för cirka två tusen år sen, är inte det lite konstigt?
Där fick min pappa en lite tankeställare och han blev säkert rätt paff när jag förklarade hur jag tänkte och hur jag tror att det är.

Men detta är ju bara mina tankar om hur Gud och om skapelsen. Alla får ju tycka och tro vad dom vill, men jag ville bara dela med mig lite av vad jag tycker och tror :)

Som ni kanske vet så är jag väldigt kristen. Jag tror faktiskt på Gud och på Jesus, kanske låter konstigt i vissa öron men jag gör det. Dock har jag inte alltid varit så kristen som jag är nu. När jag bodde i Stockholm var jag aldrig i kyrkan utom på skolavslutningarna och vi pratade nästa aldrig om Gud hemma. När jag flyttade till Skövde ändrades allt, jag hade en vän till mig som sjöng i en kör inom kyrkan och jag gick dit en gång och sedan dess har jag varit fast för jag tyckte det var så himla roligt. Jag började sjunga på gudstjänster med kören, lärde mig massor av psalmer, böner och hur man såg på Gud, Jesus, livet och allt, nått som inte skulle ha hänt om jag hade bott kvar i Stockholm. Sen efter att jag hade konfimerat mig fick jag en förfrågan av min församlingpedagog Maria om att börja ha konfimandgrupper och gå en konfirmandledarutbildning och jag tackade givetvis ja. På den vägen har jag blivit mer och mer troende, jag började känna mig väldigt hemma där och jag stortrivs där.

Men det finns dock en sak jag undrar, ibland känns det som om vissa tycker det är konsigt att man är kristen, dem frågar en hur man kan tro på Gud och Jesus och säger att Gud inte finns och så vidare. Tillexempel fick en av mina nära vänner fick en fråga om hon var kär i jesus för hon hette en sak på msn, vad är det för kommentar liksom? Bara för att man älskar Jesus och Gud betyder det inte att man är kär i dom, det betyder att Jesus och Gud betyder väldigt mycket för en i ens liv och att Jesus och Gud har en stor plats i ens hjärta. Jag tycker det är dumt och dåligt att slänga ut sig sådana dumma kommentarer till folk som verkligen är troende, det är som att se ner på oss som är troende tycker jag personligen. Jag menar inte att man inte får fråga folk varför dom tror på Gud och så men att slänga ut sig sådana dumma kommentarer som min vän fick är bara otroligt dumt!

Jag kommer alltid att bära med mig den kristna tron i mitt hjärta. Gud finns alltid där om man behöver prata, gråta eller bara vara. Han finns där och torkar ens tårar och ger en styrka att fortsätta kämpa igenom jobbiga stunder i livet, Han har hjälpt mig mycket den senaste tiden.

Jag ber till Gud varje dag innan jag ska sova och jag tänker ofta på Honom. Jag tackar Gud och Jesus dagligen för dagen och ber för att mina vänner, deras familjer och min familj ska ha det bra.
Tror jag har fått sagt mitt nu och mina tankar :)

In God I trust!
I'm christian and I'm proud of it!- Jag är kristen och jag är stolt över det!
<3